För alla

24 timmar

2014/06/09

Ja, så blev det (utan Jack Bauer), 24 intensiva timmar på Sweden Rock Festival 2014.

Tänk vad fort tiden går. Inte längesedan vi satt där på julaftonen och ungarna fick sin julklapp av mig. En biljett till Sweden Rock.

Nu har vi gjort det och vi gjorde det rejält!

Sörran var inte sämre hon. Hennes båda grabbar fick också följa med och till och med gubben hennes. C fick inte följa med och om sanningen ska fram så ville han inte heller. Han hade fått tuppjuck efter den första kvarten tillsammans med mig och sörran.

Så väna, så söta och timida små töser...

Så väna, så söta och timida små töser…

 

Nu börjar det...

Nu börjar det…

Där satt den! Nu börjar det!

Där satt den!

Klockan 10.00 var det storsamling och morgonbön på Åhus Strand Hotel. Sedan lyckades vi fånga världens bästa Allan och hans minibuss med karaoke.

En skön stund med allsång och bärs. Sitta där i bussen och sjunga sig hes och blicka ut över sörrans och min familj – ja, då svämmar hjärtat över av kärlek!

bild9

Det är en fröjd att få umgås med sina grabbar – ibland…

Sedan var det dags för dagens första hållpunkt. Electric Banana Band! Vilket ös och vad förvånad man blir när alla låtarna sitter där i ryggraden och bara väller fram.

bild7

 

bild10

 

bild11

Där börjar gänget så smått rocka loss till ”Jag vill bo i en svamp”

Efter detta kom så dagens första formsvacka ”de luxe”. Men efter lite vilning och en verkligt svinäcklig vildsvinskebab så laddade jag om igen.

Är man lite trött i sina egna rock´n roll fingrar kan man alltid låna någon annans.

Är man lite trött i sina egna rock´n roll fingrar kan man alltid låna någon annans.

Visst erkänner jag att det här med festivaler är jobbigt. Ljud precis hela tiden och visst önskade jag en minut av total tystnad men man får fan kämpa. Som vanligt fantastiskt god stämning. Alla är trevliga mot varandra och alltid kul att springa på folk man känner och sällan träffar.

Man längtar efter sin tjej när man håller på att avlida av "rockfeber"

Man längtar efter sin tjej när man håller på att avlida av ”rockfeber”

Stort plus för toaletterna som var vattentoaletter och fräscha. Inte roligt med bajamajor där röven touchar föregående besökares använda dasspapper om man säger så…

Lite minus var nog ändå maten. Den var dyr och likaså ölen. Men det fanns ju iallafall en i vårt sällskap som älskar Langos och ja, han smakade nog igenom alla dess olika varianter.

bild15

Kan vara tredje eller fjärde Langosen…

Och där åkte det ner en donut på högkant!

Och där åkte det ner en donut på högkant!

Vi saknade sprit där en stund på eftermiddagen men fick nöja oss med rödvin (efter all öl). Dagen efter var dock samtliga eniga om att det var bra att det inte fanns någon sprit. Av någon konstig anledning kan dagen efter kvällen före hänga efter väldigt länge.

Innan det vara dags för W.A.S.P så var man tillbaka i storformen igen!

Innan det vara dags för W.A.S.P så var man tillbaka i storformen igen!

Såklart var ju hela meningen med trippen Black Sabbath och framförallt Ozzy! En gång i livet ville jag verkligen se dem och nu har jag gjort det! Tillsammans med människor som jag älskar över allting annat och även om C inte var med just där, så var han med – mitt ibland oss alla!

Jag och sörran är troligen som många andra - för vi älskar varandra!

Jag och sörran är troligen som många andra – för vi älskar varandra!

Ja, det var sannerligen intensiva 24 timmar. Nästa år satsar vi på dansbandsveckan i Malung och det kan bli så att mina grabbar aldrig mer vill ha en julklapp av sin mor. Men det är smällar man får ta…Lite dansband har väl ingen dött av heller och snart är det jul igen!

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam