För alla

Andas sin egen luft

2015/07/01

 

Har funderat på en del grejer de senaste månaderna som rör det personliga välbefinnandet och de val vi människor gör i samband med detta.

Personligen har jag tvingats slå på bromsen rejält och börja fokusera på hur mitt liv ser ut. De val jag gjort genom livet som påverkar min vardag idag. Har funnit mina ”rum”, platser och ett fåtal människor som låter mig andas min egen luft och låter mig vara. Dessa ”rum” har varit min räddning. Min chans att få fokusera och sortera upp mina verktyg i min verktygslåda (livet).

Det är en bräcklig kamp som ständigt pågår och när man slungas tillbaka i gamla invanda situationer är det inte alltid så lätt att fokusera på och tänka efter hur man ska tackla det som uppkommer.

2015-01-07 12.54.58

Detta är inte okej

En människa som istället för att försöka förstå låter sin egen rädsla svämma ut över alla breddgrader. Som inte ser till personen som försöker utan enbart ser till sina egna behov och är livrädd för att förändringar ska påverka dennes liv i någon annorlunda riktning. Rädslan för att själv tvingas tänka till och handla annorlunda gör att man med näbbar och klor vill att den förändringsbenägne ska stanna i sitt nuvarande tillstånd. Även om det tillståndet inte på något sätt är hälsosamt eller livskraftigt. Det är sorgligt, tarvligt och egoistiskt och har sin grund i den stora rädslan.

Rädsla är det enda som står i vägen för en förändring

Hur hanterar man den då? Ja, mitt recept har varit att gå emot den. Se möjligheter istället för problem. En stängd dörr för mig är något spännande och utmanande. Öppnar jag dörren och inser att det inte var något för mig så kan jag alltid stänga den igen. Men öppnar jag den inte överhuvudtaget – ja, då kan jag stå där och glo med min rädsla. Vi har alla ett val.

Glädje

Jag vill göra min resa med skratt, humor, glädje och medmänsklighet. Inte behöva stå till svars för mina val. Tyvärr åker jag rakt i fällan titt som tätt och inser att jag intar en slags försvarsställning. Varför gör jag det? Mitt liv handlar ju för fan om mig och inte om vad ”människorna i mittfåran” anser.

Med det vill jag säga. Var lite ödmjuk och förstående till varför människor inte alltid handlar som de alltid gjort. Saker och ting kan faktiskt bli till det bättre. Och handlar det egentligen inte om ”människan i mittfårans” rädsla att något ska drabba dem? Att deras egna misslyckanden och återigen rädslor blir väldigt synliga och kännbara?

Att gå sin egen väg tillsammans med människor man älskar, respekterar och litar på. Finns det egentligen något härligare?

Så alla ni/jag/vi som strävar efter ett behagligt liv. Stå på er och lyssna på er egen röst. Inte på omgivningens rädslor utan på den omgivning som triggar, stöttar och vill förstå dig.

Hur många liv har vi?

Jag tänker fortsätta vara galen, skita ner mig mellan varven, peta näsan och sörpla vin. Men jag ska sluta med att vara någons ursäkt för att få fortsätta med sitt egna förljugna liv. Alla är välkomna i mitt liv men börjar man suga ur mig min livsglädje och energi, då blir det en reaktion. Jag tänker fanimej inte sitta som en gammal nerpissad bitterf…a och mumla om att livet blev minsann inte bättre än så.

Sommar

Min rultiga kropp och jag ska njuta av sol, värme och kanske något dopp i havet. Fettostranden, hamnen och alla smultronställen runt omkring. Cykelturer, umgänge, gott vin och dagar som ger mig det jag vill ha.

summertime-cruise-min-wang

När ni ligger där och förhoppningsvis degar rejält i hängmattor och solstolar i sommar vill jag verkligen tipsa om en podcast. http://iampersbrandt.libsyn.com/

(Tack för tipset ”storbubbisen”, den var en 10-poängare, hälsar ”Morran”).

Livet ska vara härligt och värt att leva in till ”the änd”

gammal

Kram kram

 

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam