För alla

En ding ding värld

2016/10/26

ettSuttit i bilen några timmar idag och då hinner jag med mycket. Lyssnar på P1 i den mån jag känner att jag mentalt klarar av det, för särskilt på morgonkvisten kan jag ha lite svårt för musik och då är P1 bra. Vissa dagar har jag förövrigt svårt för P1 också på morgonkvisten – och på kvällskvisten, men det finns ju tack och lov en off-knapp.

Hinner också med att prata med kompisar som man kanske inte hinner eller orkar prata med på kvällarna i vanliga fall.  Idag har det verkligen serverats mig något hårresande. Först trodde jag att hon drev hejdlöst med mig men sedan har jag själv kollat in läget och jag tror jag smäller av…

Snacka om att media skapar problem som egentligen inte borde finnas. Det är ju för fan de som har uppfunnit en stor del av all skit som vi präglas av och tvingas genomlida varje dag i vår vardag. Det kursiva är det jag klippt in från SVT och det som är mina egna reflektioner, det förstår ni nog. Snacka om en ding ding värld alltså.

Tips och språkråd när du jobbar med SVT

svt

Generella utgångspunkter:

Att vara svensk i dag inkluderar människor med många olika utseenden, erfarenheter och kulturer. Det ingår i SVTs uppdrag att bevaka allas vardag. Då är det viktigt att vi uttrycker oss inkluderande och inte beskriver någon på ett kränkande sätt.

Nähä, men i min värld upplever jag mig själv väldigt kränkt mellan varven. Undrar när jag sist hörde ett helt radioprogram med enbart svenskar och enbart svensktalande? Observera att jag absolut inte har problem med människor som försöker prata svenska men tyvärr har den där lilla charmen jag upplevde förr när människor lite knackande försökte prata svenska, totalt försvunnit.

Medarbetare på SVT Nyheter ska alltid ifrågasätta om en människas ursprung är relevant för nyheten och kunna motivera varför.

Om jag skulle bli intervjuad i tex. spansk media så vad i hela fridens namn gör det om någon nämner mitt ursprung? Skulle det vara ett problem?

På SVT Nyheter utgår vi från att människor ska få definiera sig själva. I de fall där det är relevant ska berörda få frågan hur de vill bli beskrivna.

Vad härligt, längtar till den dagen någon ger mig den frågan. Jag vill gärna bli beskriven som en vit, svensk galen kvinna. Eller kanske som en get?

Men det här innebär inte att privatpersoner kan göra sig till talespersoner för grupper de tillhör, tex en iransk kvinna som säger att för muslimska kvinnor är slöjan förtryckande.

Jaha, och varför använde man inte exemplet: En svensk kvinna som säger att det är förtryckande för muslimska kvinnor att tvingas bära slöja mot sin vilja när de bor i Sverige.

SVT Nyheter använder begreppet svensk om alla som har svenskt medborgarskap.
Vi använder hellre svensk än svensk medborgare för att inte skilja på svenskar.

Ja men hallå? Vad spelar det för roll? Om jag blir dansk medborgare så blir jag väl inte dansk för det? Vad är problemet med att vara svensk men dansk medborgare?

Vill man precisera ytterligare, i exempelvis fall som berör terrorism, kan formuleringar liknande denna användas: ”svensk som haft samröre med våldsbejakande/militanta islamister”.

I min värld är ordet ”bejakande” positivt laddat. Jag bejakar min kvinnlighet, jag bejakar min sexualitet, jag bejakar mina intressen osv. Terrorism är väl terrorism? Fast i landet mellanmjölk så är väl snart det ordet likställt med missförstådd turist.

I lägen där det handlar om en vidare grupp än så kan formuleringar som ”de som bor i Sverige” användas och när det är relevant kan vi nämna att en person har dubbla medborgarskap, som i fallet Dawit Isaak.

Herregud, har hört om denna Dawit Isaak i så många år. I min värld så är han svensk medborgare och har sett honom på bilder och han är svart, ursäkta mörkvit. Vad är problemet, varför räckte inte det? Eftersom UD och en hel massa svenskar i alla år kämpat för att han ska få en rättegång så har jag naturligtvis tagit för givet att han är svensk.

Ord som inrikes-eller utrikesfödd kan användas, men tänk på att en utrikesfödd också kan vara svensk och att begreppen inte står i motsats till varandra.

Ja, morsan kunde ju ha levererat ut mig under semestertrippen till Finland men jag hade varit svensk likförbannat.

Utländsk bakgrund kan användas, begreppet definieras av SCB som en person som är född utomlands eller är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. I statistik talas det också om utomnordiskt födda eller utomeuropeiskt födda. Vill man variera sitt sätt att uttrycka sig kan man använda det vidare begreppet utländska rötter.

Nej, använd inte ordet ”rötter”. Det accosierar jag till den fruktansvärda TV-serien ”Rötter” (Roots), som gick för många år sedan på TV. Den handlar om det amerikanska slaveriet och Kunta Kinte som bortfördes från sitt land Gambia och tvingades leva i den vidriga värld som slaveri innebär. Ska jag behöva höra ordet ”rötter” i SVT och bli fylld av sorg? Kan jag kalla mig kränkt då?

Undvik så långt det går att klassificera människor. Det finns dock sammanhang när någons bakgrund och/eller utseende har relevans för berättelsen. När det handlar om diskriminering eller hatbrott har en persons utseende en särskild relevans för begripligheten. I SVT Nyheters rapportering ska det tydliggöras att det är gärningsmannens perspektiv som exkluderar svenskar.

Jo det har jag förstått, för så snart det är en typisk svensk så talar man gärna om ljus hårfärg, svenskt utseende men handlar det om tex. en asylsökande ensamkommande flyktingpojke på 25 år som begått en våldtäkt så nämns varken hårfärg eller annat.

Om någon menar att hen (åh, detta ordet ”hen” får det att krulla sig i nacken av obehag, vad är det för fel att säga hon eller han), blivit utsatt för diskriminering eller hatbrott utgår vi från personens egen upplevelse med formuleringar som t ex ”hen upplever att hen utsattes på grund av sin hudfärg”.

Jo, för det har ju verkligen speglats i media att hen har utsatts för tex. en våldtäkt för att hen är en vit svensk tjej som har utsatts för en våldtäkt. Av tex. ett gäng män från området ”X” som anser att vita svenska kvinnor är smuts. Det läser man ju varenda dag i svensk media, eller nope…

Vi har svårt att komma på andra exempel än de nämnda ovan där vi behöver beskriva hudfärg. Men om det görs, måste beskrivningarna vara så konkreta som möjligt.

Varför inte uppfinna nya färger för att komplicera saken ännu mer? Då kan vi ju helt bortse från både offer och våldsverkare.

Utgångspunkten är alltid att vi ska fråga den det berör hur hen vill bli beskriven. När det inte går, använd de ord som stämmer mest överens med personens utseende: Vit, ljushyad, rödlätt, östasiatiskt utseende, mörkhyad, svart. Tänk på att beskrivningar av hudfärg är känsliga och var medveten om att begreppen svart och mörkhyad kan väcka kritik.

Jag måste vara totalt pantad, vad är problemet att nämna en färg på en människa? Att vara brun tex. kan väl inte vara så dumt för varför solar de flesta vita människor för att bli just bruna?

Formuleringar vi aldrig ska använda är ”människor med etnisk bakgrund” (alla har en etnisk bakgrund). Undvik också begrepp som färgad/afrikanskt ursprung/av en annan hudfärg.

Jaha, vad ska jag säga om en människa som kommer från Afrika då? Han eller hon har väl afrikanskt ursprung? Om jag är på Jamaica så ser ju varenda jamaican att jag har ett europeiskt ursprung. Vad gör det? Det har jag ju.

Utsatta områden beskrivs av och till som invandrartäta, dvs nationell bakgrund används som förklaringsmodell till något, men det ger ingen hjälp att förstå vad det är vi vill kommunicera. Dessutom är många av de som bor i de så kallade invandrartäta områdena svenskar. När det gäller områden var så konkret som möjligt kring det du vill beskriva. Om området har hög arbetslöshet bland sina medborgare och dessa inte heller deltar i val är det mer konkret att säga ”X är ett område med hög arbetslöshet och lågt valdeltagande”. Begrepp som”socialt/ekonomiskt utsatt område”är acceptabelt, men det är bättre att vara konkretare än så.

Så nämn för fan inte tomten vid namn. Använd ordvalet – den där mannen i rött med stort vitt skägg som kommer vid jul. För ingen kommer ju att fatta vem du menar då och så slipper ju tomten bli kränkt och deppsupa hela julen, glömma bort att dela ut julklappar, åla i skorstenar och slå tomtemor på käften med grötsleven.

Undvik att använda schablon begreppet ”förorten” annat än möjligtvis för att beskriva att det just är en schablon.

I min värld så är förorten ett mindre samhälle eller by som ligger i nära anslutning till en större stad. Vad ska man kalla det då? Jag bor i en förhud till orten Pung?

Detta är ett levande dokument som bör revideras minst en gång om året. Initiativtagare till det ska vara divisionschefen på SVT Nyheter.

Ja, och den chefen kanske skulle göra som det stora flertalet av Sveriges makthavare måste gjort. Ta sig en riktig LSD tripp innan dokumentet ska revideras.

Kort ordlista

Svensk = svensk medborgare.
Nyanländ = Kan användas för att beskriva människor som under det senaste året kommit till Sverige och fortfarande håller på att etablera sig i samhället.
Segregerad skola=Kan användas, men var noga med vari segregeringen består. Det finns många olika segregerade skolor. Vad är det som ska beskrivas? Försök att vara så konkret som möjligt, t.ex. ”skolan har en hög andel elever som är nyanlända/inte har svenska som modersmål/låg andel elever med högutbildade föräldrar”. En segregerad skola kan också inkludera många elever med särskilda behov.
Flykting = Flykting går att använda som begrepp, men variera gärna med”människor på flykt”.
Asylsökande = Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.
EU-migranter = Det mest vedertagna begreppet både hos myndigheter och media men som ändå kan vara problematiskt. Alla EU-migranter är exempelvis inte tiggare eller socialt utsatta. Andra begrepp som används är socialt utsatta EU-migranter eller hemlösa EU-migranter.
Tiggare =Tiggare går att använda, men det omfattar såväl de tiggare som kommer från andra länder såväl som svenskar som tigger. Går att variera med ”människor som tigger”.

Om de enda tiggare jag sett i min värld ser ut att komma från Rumänien så innebär det att ordet tiggare för mig automatiskt kopplas samman med människor från just Rumänien. Tiggare med svenskt- eller nordiskt utseende brukar i regel bli bortkörda så de ser jag inte överhuvudtaget. Det jag upplever blir således mina referensramar och min sanning.

 

Här kan du själv se och ladda ner filen direkt från SVT:s egna sida >>> Vad man får säga på SVT

dingSlut på den rapporten, puh…

Om jag ser en barbiedocka så vet jag i min värld att detta är en barbiedocka, och inte en grävling.

Tänk vilken underbar värld vi kunde leva i.

Om vi vågade säga det vi uppfattar och upplever. Inte vara så förbannat rädda för att bli kritiserade för att vi har en åsikt. I min värld är det vad hela livet handlar om – att få vara precis den du är, få tycka precis vad du vill men ändå leva efter de lagar ett land har instiftade.

Även finna vår plats i en kultur som kanske inte alltid är vår egen men då har man valet att kunna byta till en annan kultur som passar mig bättre. (Kultur kan vara allt i från att vara på en arbetsplats, i ett förhållande, ett vänskapsumgänge etc).
Kanske inte på direkten men man kan jobba på det och göra upp planer för att nå dit.

Lika lite som jag vill att pedofiler ska bli accepterade i samhället, lika lite vill jag leva i ett Sverige tillsammans med människor som ska pracka på mig sin religion och sin kultur. Respekt, medmänsklighet, lite sunt förnuft men radera för fan inte ut Sverige.

En förfärligt illaluktande fis är en förfärligt illaluktande fis även om man bestämmer sig för att kalla den något annat.

Kram kram

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam