För alla

Ett lyckligt svin

2013/07/26

Torsten och jag2[typography font=”Unkempt” size=”22″ size_format=”px”]En magisk stund på jorden.[/typography]

Igen!

För dessa magiska stunder infinner sig, om man törs se det magiska alltså!

Efter att ha sett Thorsten Flink tolka vår allas Cornelis Vreeswijk på Skansen, så måste jag säga att denna mycket speciella människa har fångat mitt intresse. När han sedan dyker upp i grannsocknen Mölle så kan man inte längre undkomma detta vidunder. När han mellan låtarna läser några väl valda ord som går käpprätt in i själen så är det svårt att inte älska denna människa.

Icke att förglömma Micke Englund, som med sin gitarr är stammen på det träd som grenen Flinck kan blomma ut från.

Vilken idiot, vilken dåre, vilken underbar unik person!

Att sedan få språka med honom på tu man hand innan allt drar igång och få önska hans tolkning av Cornelis ”Sjuttonde Balladen” och han med stängda ögon säger: – Hm ja, den har vi inte med och jag har bara en gitarrist men jag ska se vad vi kan göra.

Sedan slänger han sig ut i den andra akten av sitt uppträdande och tar ett klavertramp i det sviniga svenska folkmusikträsket och sjunger denna för MIG! Den lilla rösten som piper i bakgrunden ”men jag, men jag” är just jag som hjälper Thorsten på traven.

Att han faktiskt öppnar sina ögon när jag ber honom ställa upp på ett foto och ber honom att åtminstone försöka se trevlig ut och att han faktiskt öppnar sina ögon. Vilken ”lurifax” han ändå är…

Systrarna på Piren, ett så mysigt ställe. Litet, intimt och man är verkligen nära den som ”vågar sjunga”. Då sitter det såklart ”en liten höna” och kacklar över alla som råkar stå framför henne. Den lilla fittan (ursäkta ordvalet eller gilla det), som inte hör ett skit av vad han varken läser eller sjunger. För hon har fullt upp med att leka civilpolis och peta på alla som råkar ställa sig i hennes synfält. Lätt hade hon kunnat ställa sig upp på bänken och haft kanonsikt på Thorsten men inte då…

 

Systrarna på Piren

En ”fiskmås” såklart som semestrar i fina Mölle och vill kunna berätta för vänninorna att hon minsann har sett Torsten Flink på nära håll. Försökte ändå vara trevlig och förklara varför min C behövde stå i hennes panoramafält en stund. Jo, han spelar den här låten för min skull och min man ska filma. Men då kommer hennes man i randig skjorta och röda byxor och petar på min C och ber honom flytta sig. Jag smeker min C åt mitt håll och han fortsätter oförtrutet att filma. Vi ler och är glada och bara känner båda två: Skit ner er – i ”duett”.

Många har jag räddat ikväll och låtit dem trängas med mig. Unga tjejer som har glidit in i och fått sig en skopa av ”fittan” har jag vänligt lotsat till baren eller trängt ihop med mig för att få dem att trivas.

Varför kan man inte dela med sig av lite mänsklig värme och vara lite trevlig? Njuta av en stund på jorden och samsas med varandra?

Jag och C hamnade med några väldigt trevliga Skåningar, (ja, oftast är de ju det). Delade med oss av lite restips och annat smått och gott ur livets härliga resväska. Till och med C som var väldigt skepsis till mitt ”Flincka” upptåg, var imponerad och lite tagen av både det som lästes och sjöngs.

Min silverrygg

En liten stund på jorden. Vi är alla bara en liten del av den stora massan. Inte ta oss själva på så stort allvar och inse, vi har bara ett liv och det är dagar som går. Älska dig själv och du kan älska så många fler. Våga säga ”nej tack” till energislukarna och våga säga ifrån. Var ödmjuk men bli inte en blöt svamp som andra kan krama ur. Stå i dina egna brallor, släpp en fis och dela med dig!

Herregud, vi ska ju bara leva ett liv på jorden! Just idag, just nu är jag lycklig.

Min kärlek i livet tragglar på i sin tillvaro med det han behöver för att kunna gå vidare, men tillsammans med mig. Har tillbringat ett dygn med min älskade M som delade med sig av delar av sin familj. Den lilla ungjävlen har landat med några kompisar och det är en dryg veckas semester kvar. Sedan lite Thorsten Flink på detta! Hur bra kan det inte bli ibland?

Alla tragglar vi på. För att orka leva. Lyssna inåt, lyssna utåt. Men dela med dig av dig själv. Låt andra människor se din smärta och din glädje, galenskap och våga släpp in de du vågar lita på i dina hemligaste rum. Ett liv, en människa, mer än så är det faktiskt inte. En ynka plutt som har en stund på jorden.

Det är jag och det är du!

Thorsten Flinck – Hjärtats slutna rum

 

 

 

 

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam