För alla

Jordad

2018/01/02

Jordad, så kan jag summera årets första dagar. Någorlunda iallafall…

Januari månad och min vy idag kan jag knappast klaga på. Få sätta sig vid dukat bord efter en långpromenad utefter havet i bitande kyla.

Solsken och alla fiskare i sina vadarbyxor kastar och kastar efter laxöringen som nu är lovlig. Blir nästan gråtfärdig när jag inser hur jävla vackert det är i min omgivning.

Det blev ett nytt år

Att vakna på nyårsdagen utan en präktig bakfylla var i sig en väldigt skön upplevelse. Sådär äckligt skön att jag i tanken ville åla mig i mina träningskläder, fatta fotbollstutan och springa gatlopp.

Med ryggsäcken fullproppad med tolv totalt ointressanta frågor (inplastade såklart på styvt papper), och nita upp en tipspromenad längst med strandpromenaden.

Men nä… Vädret inbjöd inte till det och min tuta har tutat färdigt. Så det fick helt enkelt bli lite matlagning. Men idén i sig är skön.

Hej då juljävlen

Så glad att den förbannade julen är över och förbi för denna gången. Trodde faktiskt i min enfald att jag kunde hantera den bättre. Men det var tungt i år. Dom där samtalen med morsan som ibland kändes helt meningslösa betydde tydligen mer än jag någonsin kunde föreställa mig. Att inte ha sett ungarna på ett tag bidrog såklart det också. Saknar även den håriga prylen något vansinnigt mellan varven.

Men har så mycket härliga vänner runt omkring mig så det går faktiskt ingen nöd på mig. Verkligen inte.

Vinter i Skåne

Skönt att slippa skotta. Inte ens behövt skrapa bilrutorna och knappt någon värme på inomhus. Kör hellre på med braskaminen.

Min glädje över att vi nu är på väg mot våren är enorm. Kunde jag hjula utan risk för benbrott hade jag gjort det!

Ett steg i taget

Så vill jag se på mina dagar just nu. Så många idéer snurrar i huvudet och jag börjar få en del på plats. Blir nästan svimfärdig när jag tänker på vad jag har för möjligheter. Det största hindret är i vanlig ordning – rädslan. Den kämpar jag med ständigt.

Har ändå kommit långt idag. Imorgon blir det möten och mycket bilkörande men det gillar jag. Det brukar vara bra för skallen med nya synintryck och möten med människor. Jag ska fan i mig förverkliga mina drömmar, så är det.

De svarta hålen jag har en tendens att ibland snubbla i, är precis bara svarta hål. Inte längre stora avgrunder som slukar mig utan bara hål. Dem kommer jag snabbare upp ur och det finns bara en väg och det är framåt.

Pusselbitar

Livet är som ett pussel. Ibland får man inte in den där förbannade biten just där i mitten, fast man så gärna vill. Man vänder och vrider, vänder och vrider men det går lik förbannat inte.

Då får man helt enkelt låta den biten ligga och plocka upp en annan och testa om den passar bättre in. Kanske passar den där biten som inte ville vara i mitten bättre i hörnet?

I mitt liv kommer det alltid att storma och det vill jag. Vind i seglen ska det vara men min strävan är ändå att det kan få vara lite ljumma vindar lite oftare och kanske någon dag helt vindstilla.

Så med andra ord, än så länge känner jag mig någorlunda jordad…

Kram kram

 

 

 

 

 

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam