För alla Frisk eller Sjuk Humor

Mitt sommarlov

2012/08/03

Mitt sommarlov…

Vad jätteskönt mitt sommarlov ska bli. Då är man ledig hela långa dan. Snor ett par strofer av Anita Hegerland, utan att skämmas ett skit!

Känns nästan som att skriva en dagbok om sitt sommarlov som blev sådär äckligt härligt som man aldrig ens vågade tänka sig att det kunde bli!

Näsan fjällar, benen är fortfarande vita och hjärtat är fyllt av kärlek till allt underbart som hänt och händer. Uppdatering till 4.0 av huset och mysfaktor så vi storknar. Cyklat hem från marinbutiken i hamnen med en lampjävel så skön, uppdelad på två cyklar. Jag fick skärmen och C tog själva stativet. Hur underbart är det inte att trampa mot vinden med en stor jävla lampskärm på styret?

Härlig trädgårdfest med goda vänner som har fått mig att förstå att här är skönt att vara. Varvat med gäster hemifrån och härliga Höganäsbor och grannar. En brakfest blev det och jag hoppas att skåningarna pallar oss från norröver för vi har tamejfan kommit för att stanna!

Underbara farbror A och hans goa frue. Nu är jag också fotbollsfans och jag håller på Brunnby FF – så det så! Tror till och med att jag lyckades blanda Gin & Tonic i farbror A:s smak.

Underbara grannar, varav den ene blåser i vuvuzela och den andre spelar asbra musik i sitt uterum och förser oss med grödor från sitt land. Tack alla underbara människor som gjorde vår trädgårdsfest till precis det vi ville – en sjuhelvetes brakfest!

Vi har slitit under dessa veckor men också har jag njutit. Mina absolut tre favoriter, inte på något sätt rangordnade, men som är mitt Höganäs:

Morgonpromenad på stranden. Hunden springer lös och badar som en tokig. Tar ca 7 minuter från huset – oh my god vad jobbigt…

Morgonkaffe på lilla verandan med klinkerplattor som får mig att tro – du är Spanien lilla knubbsäl!

Bryggan – denna oas! Sitta mot väggen i soffan och lyssna på vinden som spelar mellan masterna på alla båtar och bara känna absolut lugn…

Undrar hur i helvete detta kunde gå till? Nej, egentligen gör jag inte det. Det är min tur nu.

Kan inte sluta berätta om allt…

Hittade en gammal dörr i källan och i lite rödvinsångor tänkte jag – den kan vi göra en sänggavel av och det gjorde C. Han tvättade av dörren och skruvade upp den på väggen. Hur bra som helst! Sänglamporna kanske inte är jordens snyggaste men vi har iallafall gynnat lampaffären i Höganäs och de funkar!

Vi kom hit med en bäddsoffa under armen och när vi snart lämnar efter tre veckor har vi ett komplett hem. Hur fan gick det till? Två stollar som älskar havet, varandra (eller marandra som vi säger internt), livet, god mat och en strävan efter att livet ska vara gott att leva. Vi gör ”high five” och annat (snuskigt) också såklart…men konstaterar att detta är en dröm som går i uppfyllelse.

Vi är båda ärrade av livet och tidigare förhållanden men när jag frågar C om han någonsin känt såhär så svarar han: – Visst har jag varit lycklig förut men det har aldrig känts så här ”murrigt” förut. Så mysigt och så mysigt.  Sedan är det tur att hunden matchar också…

Ska man skjuta ihjäl honom eller älska ihjäl honom? Ja, något gevär har jag ju inte och visst fan matchar hunden…


Här är det sista ”tunga” vi införskaffat och det är här jag ser alla mina manuskript ligga spridda tillsammans med ett vinglas, en  överfull askkopp, stearinljus och en bit Brieost. Så patetiskt skriker säkert någon – men bryr jag mig?  Jag kan både skriva, dricka rödvin, röka och käka Brieost – samtidigt!

Herregud, här sitter jag min lilla mupp och bara njuter. Mitt sommarlov, som blev så underbart! Ser fram emot en skön sensommar, höst och vinter. Vår resa till Goa i januari som vi bantar ner till två veckor (istället för tre), på grund av att vi köpte en matsalsgrupp som just hette ”Goa”. Nääää, inte ett speciellt svårt beslut – vi kan käka indisk mat runt detta bord och jag kan springa runt och joddla i mina indiska sandaler i mars.

Eller så tar drömmen slut? Jobbigt när man lycklig och ändå känner rädslan knacka på axeln, när ska det ta slut?

Vad ska man göra med rädslan?

Kan jag ta mitt oxkranie och dra golvmoppen över huvudet och låtsas att jag är en vis indian eller måste jag helt enkelt inse att rädslan är ett passerat kapitel?

Shit, vilket sommarlov – om än lite kort.

 

Kram från en ”ny” reservdansk

 

 

 

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam