För alla Frisk eller Sjuk Humor

Navelskådare

2012/10/07

Vinden viner utanför knutarna, brasan värmer och stearinljusen sprider ett varmt sken i rummet. En söndag fylld av eftertänksamhet och förundran över hur olika vi människor är. Lite navelskådning i all enkelhet men utan avsnittet att sitta med nerböjt huvud och glo på min egen navel.

(Hesykasm (hesykaster, av grekiska hesychos, ”lugn, stilla”), mystisk sekt under 1300-talet bland munkarna på berget Athos, uppkom i samband med de politiska motsättningarna inom bysantinska riket och framkallade den sista stora religiösa striden inom den grekiska världen under medeltiden.

Genom att sitta orörliga, dra sina tankar helt och hållet ifrån den yttre världen och ständigt se på sin egen navel trodde sig dess medlemmar, hesykasterna, kunna höja sig till åskådning av det oskapade gudomliga ljuset, det ljus, varav lärjungarna såg Kristus omstrålad på berget Tabor. Denna kvietistiska lära, som är en grekisk nyplatonsk form av mystikens segertåg genom Europa, frambärs främst av Gregorios Palamas, sedan ärkebiskop av Thessaloniki).

 

Så många människor som hela tiden talar om förändringar de vill göra i sina liv men som oftast inte kommer till just mer än en glappande käft. Må så våra men när den typen av människor sedan klankar ner på andra människor som faktiskt gör förändringar i sina liv – ja då vaknar rebellen i mig!

Så mycket avundsjuka det finns i denna världen. Bland människor som har mat på bordet och tak över huvudet. Som aldrig stannar upp och är nöjda över sina liv samt har orken och modet att titta sig omkring i sin egen värld och inse något. Antingen att det är bra eller rena skiten.

Springa hela livet med skygglappar på och dränka sig med jobb och aktiviteter hela tiden så hjärnan och känslorna aldrig får en chans att glida fram och göra att man ifrågasätter sig själv och sitt liv. Att leva efter devisen –  om bara det eller det händer så kommer allt att bli bra. Aldrig stanna upp i nuet och faktiskt njuta av det som händer precis just nu.

Älskar många av mina vänner som inte är stöpta i en och samma form och de som ligger mig allra närmast om hjärtat är tokstollarna som går sin egen väg. Som törs och som sporrar mig att våga fortsätta på den väg jag slagit in på. Ju mer tid man lägger på sig själv och det som gör att man mår bra, desto mindre tid finns det att skvallra och engagera sig i andra människors liv. Så skönt det är att bli äldre och våga välja bort skräpet och njuta av människor som man mår bra av att umgås med.

Idag hyllar jag alla underbara människor som får mig att skratta högt. Som får mig att tänka efter och utvecklas.

Idag dissar jag alla torrbollar som sitter på sina platta rövar och gnäller i sin gröna avund.

Våga vara kapten på din egen skuta, och ingen säger att man behöver vara ensam. Sträck ut en öppen hand och få tio händer tillbaka. 

Alla förändringar kommer från en själv. Det går aldrig att bara låta munnen glappa, det är den lätta biten. Att gå från ord till handling – det kräver mod, nyfikenhet och handlingskraft.

En människa som är snäll behöver inte tala om det för sin omgivning stup i kvarten, för är den människan snäll så har förmodligen omgivningen redan noterat detta. Så idag uppmanar jag alla som vill något med sina liv – gå från ord till handling. Ta ett steg i taget men börja traska NU!

Livet går fort som fan och rätt var det är så ligger man där i träfracken och då är det åt helvete för sent. Glöm inte heller att tala om för de människor du gillar att du gör det. Brukar ge mer effekt att tala till någon som är livet.

Efter ha klämt en sen middag med närproducerad fläskkotlett från en lycklig gris, mjölig potatis och en rejäl brunsås kommer jag säkerligen att förgylla tillvaron för både man och hund! Slut på navelskådandet för denna gången. Svanhopp i bingen med min stinna mage och en god bok.  Rekommenderar Åsa Lantz bok ”Vår man i Shanghai”. Superspännande och sådär lagom läskig.

Perfekt avslutning på en skön helg.

Kram kram

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam