För alla

Walkabout

2015/03/16

Så behövde även jag till slut ge mig ut på en ”walkabout”.

Tar hjälp av min kompis Wikipedia för att förklara.

Walkabout är namnet på den rit som aboriginer i Australien går igenom för att bli vuxna. Den innebär en vistelse i ödemarken som kan vara flera veckor.

Nu är jag varken en aboriginer och bor inte heller i Australien. Mer som en honungsmelon som bor i sverige men valde Jamaica. Skitsamma, jag var tvungen att ge mig av en stund för att samla ihop det spridda köttet och samla ihop det till mig själv igen.

För att få hjälp att sortera upp alla verktygen i min verktygslåda som heter LIVET.

Verktygen fanns där sedan innan, de har bara varit lite i oordning en stund och jag har frikostigt lånat ut mina verktyg, till ingen som helst nytta alls – för min verktygslåda.

Nu ska de sorteras tillbaka och jag ska använda dem på det sätt som de ska användas. Inte låna ut ett skit om ingen efterfrågar det. Kort och gott. Står någon och spikar i en spik med en skruvmejsel – ja, gör det då. Jag vet att det är fel verktyg men om någon vill hålla på med skruvmejseln. Fortsätt…

Jag tar hammaren.

(För ev. retards. Ovanstående var en liknelse).

Valde Jamaica igen. Enbart av en enda anledning – ro.

Ro i själen, ro i hjärtat. Röra sig långsamt, tankarna hänger med och stressen fullkomligt rinner av. Varmt och skönt. Ta dagen minut för minut. Jobbar som vanligt med en enda skillnad. 6 timmars tidsskillnad.

Shit pommes frites – kan man göra så? Funkar för mig och mitt jobb.

Hade två val.

1. Några veckors sjukskrivning.

2. Plocka av en gång välinvesterade slantar och åka någonstans där jag vet att där finner jag ro. Kan sköta mitt jobb och samtidigt jobba på mitt största och viktigaste projekt någonsin. Vore ju själva fan om jag inte skulle greja det eftersom jag är en fantastisk projektledare. Dags att ta detta projekt på allvar.

Mitt liv.

Valde alternativ nr 2.

Så jävla skönt att kunna göra det valet och verkligen kunna se, jag har ett val.

Tack till alla runtomkring mig som förstår. Som inte dömer utan verkligen förstår. Min familj och särskilt mina söner som är helt jävla outstanding vad gäller förståelse och livsinsikt.

Hoppas att mina handlingar ger styrka till någon därute som behöver det. Ingenting är omöjligt och ensam är stark, så sant. Men att ha en vän som ser igenom skalet – är unikt för en honungsmelon som har ett väldigt hårt skal.

datanörd

Min alldeles egna datanörd

Kram kram till alla underbara människor. (Ni andra kan göra som vanligt).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Protected by WP Anti Spam