Vad ska vi göra med alla idioter?

Har inte skrivit på länge och det beror helt enkelt på att jag inte har prioriterat det. Betyder inte att lusten för det skrivna ordet har fått gett vika för kärlek, lycka och fantastisk framgång utan mer på att dygnet har 24 timmar och jag måste sova också.

Mina timmar av träning har äntligen gett resultat. Mina pattar sitter under hakan och röven börjar strax under nacken och är så fast att nötterna kommer att skrika “give me mercy” i juletid. Kar tränat på att knäcka golfbollar mellan skinkorna under våren så julens nötter kommer att gå plättlätt. Får kleta vaselin på innanlåren varje morgon så att jag kan röra mig friktionsfritt när jag cruisar mellan uteserveringarna och röker…

Kränkt

Nu är vi rökare brännmärkta. Snart vill jag ha en förteckning på vad som är tillåtet i detta landet. Vad kommer efter detta? Ett märke med en bruten cigarett som ska sys fast på mina kläder? Eller kommer jag att få en hel karta med klistermärken då jag fortfarande får gå klädd som jag vill och bär olika kläder? Fast med tanke på att extra skatt på kläder är på tapeten så får vi kanske snart en sommarmundering och en vintermundering av staten och då kanske det finns pengar till två tygmärken. En till varje stass liksom. (Den som inte läst Orwells 1984 ska verkligen göra det. Skrämmande likheter med dagens samhälle och toppstyrning).

Jag känner mig kränkt men till och med det ordet är urvattnat i detta landet mellanmjölk.

“Flytta då din jävla gnällfia!”  Oh ja, det är ju lika lätt som att släppa en fis men jag jobbar på det. Tankar, känslor och planering ska sjunka in i medvetandet innan jag törs och kan ta steget. Frön måste få gro innan de tar sig. Det vet alla med sunt förnuft och jag tror vi är ca 2% kvar av Sveriges befolkning som lider av det. Sunt förnuft alltså.

Sedan måste jag troligtvis försörja mig själv i landet jag flyttar till. Och kunna språket, åtminstone hjälpligt…

Under tiden får jag stå ut med den “nya” tidens föräldrar som tycker det är okej att ungarna använder hela uteserveringen som lekplats där jag ska tycka det är skojigt med en ungjävel i ryggen medans jag petar i mig en middag med vin för 799:-. Örjan vid bordet bredvid luktar så mycket svett att köttbiten jag fått in transformeras till en sämre bit torsk.

Vad gör det då att det sitter folk vid ett bord och någon röker? Och vad händer den dagen när Örjan höjer sin röst och blir hörd? Han är vegan och vill inte att det serveras döda djur på restauranger? Tänk om Örjan är miljöpartist?

Hänsyn, respekt och lite jävla insikt

Varenda människa tycks tro att man ska få sin vilja igenom. Så funkar det i ett samhälle med våld, gängbildningar och att bygga sina egna små skitvärldar och tro att det är detta som gäller. Så ser det ut idag i mitt Sverige. Har alltid haft ett intresse för maffian och då särskilt den vi kan se i Gudfadern och ser den smutsiga baksidan men också framsidan där makt och kontroll stillar egot.

Undrar hur mitt gäng skulle se ut?

Fettcellerna

Ja, så skulle Tjockatantenistans gäng heta,  “fettcellerna”. Små härliga grupperingar runt omkring i vårt avlånga land som bombar sin omgivning med kärlek, vin, god mat och sunt förnuft. Härliga samtal där åsikter får dryftas och man får tycka olika. Respektera andras åsikter utan att kallas för både det ena och det andra. Fast…

Vi ska vara tydliga. En ful människa är ful. Luktar man svett så gör man. Är man bög eller lesbisk så är man. Vegan, gluten och muten. Liten eller stor pitt (den lilla kan lukta som en stor), lång eller kort, tjock eller smal. Har man skitit ner sig så har man. Kalla saker vid det som det faktiskt är. Låta andra människors åsikter fara runt en sväng i knoppen däruppe innan man beslutar sig för vad man ska tycka. Inse att alla kan inte tycka som jag och då får jag försöka inordna mig i det sammanhanget, om jag tycker det är viktigt. Annars kan jag inte vara med i fettcellerna.

Åt helvete

Ja, åt det hållet tycker jag Sverige är på väg. En del kallar det utveckling och det är det kanske. Vi ska trots skyhöga skatter vårda våra anhöriga hemma, googla på våra sjukdomar innan vi går till läkaren och sedan cykla. Demonstrera tillsammans med Greta som är 16 år och klimatexpert och den nya Jesus?

Jag gråter för alla människor som har ett helvete på grund av att det sociala nät vi en gång hade så totalt havererat. Även om man själv personligen inte är drabbad så är man väl för fan inte blind för vad omgivningen serverar?

Allt smått som smetas in i våra hjärnor dagligen lägger sig utan att vi är medvetna om det som en stor jävla deg. Och det är meningen. Vi ska tiga, lyda och jobba på.

Så fort vår regering har dragit igenom något nytt lagförslag så pumpas vi i media av Donald Trumps fadäser i USA. Allt för att flytta fokus. Och det funkar ju!

Så ja, det är åt helvete med Sverige. Idag har vi i snitt fyra skjutningar om dagen och det är tydligen okej. Är så satans trött på dessa Svenssons som inte kan hålla sams och måste skjuta ihjäl varandra för att Johan har en snyggare elcykel än Petter eller…

var det Johan som sålde bättre rödbetor på marknaden i Rövhult än grannen Sven?

Utveckling kallas det tydligen…

Men tänk för fan längre än näsan räcker. Titta i kommentarsfälten på Facebook och andas…vårt samhälle har blivit “me and myself” och min inkokta värld. Så verkar det även funka för många av våra politiker som framstår som maktkåta flin som rapar upp klyschor som någon smart PR byrå har serverat medans de skrattar hela vägen till banken.

Samla raseriet

Samlar raseriet, ledsamheten och maktlösheten. Det gör jag i tarmen och har jag tur så blir det ett par rejäla tömningar i veckan. Under tiden jag planerar för min flykt så njuter jag – som en gris. Av kärlek, framgång, mina älskade vänner och nya bekantskaper som flyttat in i mitt hjärta. Såklart sörran och ungjävlarna också, särskilt den högra.

Hoppas ni har en härlig sommar. Den pågår nämligen nu och inte bara när man har semester. Glöm inte att ha en jämn vätskebalans. Vatten, vin och Mojitoo. Recept kommer…kanske…Har fullt upp med min träning till att förbli en sund människa med näsan över ytan, alltid en oöppnad Blå Camel i väskan och kärleken till livet.

Kram kram

(Kanske slutar det som i Gökboet men under tiden kommer jag att slåss för handfat som inte kan kastas ut genom fönstret).