Snart ett år sedan vår värld började stänga ner och isoleringen i samhället började breda ut sig. Inte konstigt att människor börjar bli lite knollriga i huvudet. Den sociala distanseringen och att jag heller inte orkat hålla kontakt med mina vänner i den utsträckning som jag önskat börjar ta ut sin rätt. Inte så att jag direkt vill springa utan brallor i havreåkern men hade det varit lite varmare och funnits havre så vet i fan.

Meningslösa tisdagen

Igår var det återigen en mörk dag med regn och noll solsken. Ja, jag vet att det är januari och vädret brukar vara såhär men det blir fan inte roligare för det. Som tur är brukar våren komma lite tidigare i Skåne och det hoppas jag sannerligen att den tänker göra i år. Känt mig piggare i skallen i alla fall och inte så fruktansvärt trött och kan faktiskt hålla mig vaken en hel dag utan att tuppa av.

Tisdag, veckans mest meningslösa dag. Låg i soffan sen eftermiddag och konstaterade att tulpanerna på bordet slokade och de visualiserade min känsla inombords. Då drog jag till blomsteraffären och köpte mig en ny fräsch bukett med tulpaner och sedan bestämde jag mig för att inviga en av mina julklappar, nämligen ett miniraclettejärn. Har problem med att läsa bruksanvisningar men den här var kort och koncis och efter att jag konstaterat följande ur skriften ansåg jag mig behörig att brassa igång.

Denna apparat kan endast användas av barn (minst 8 år gamla) och av personer som har minskad fysisk rörelseförmåga, reducerat sinnes- och mentaltillstånd, eller som har bristfällig erfarenhet och kunskap, förutsatt att dessa personer är under uppsyn eller har fått tillräckliga instruktioner beträffande apparatens användning och vet vilka risker och säkerhetsåtgärder som användningen innefattar.

Let´s go plug in

Kände mig som den sorgliga figuren Roland Järverup som Robert Gustafsson gestaltar i filmen ”En torsk på Tallinn”. Hällde upp min egenproducerade chiliolja till stekhällen i ett litet snapsglas och tillbehören var purjolök, färska tomater utan inkråm och en ryggbiff som jag mörat efter ett tips från en kompis. Tog knappt en halv ananas med skal, mixade hela baletten fint. Sedan fick köttbiten marinera i denna ananasgegga i ca 2,5 timme. Torkade noggrant av köttbiten och saltade och pepprade på båda sidor. Fruktansvärt avancerad nivå!

Racletteosten luktade fotsvett när jag skar upp den men smakade desto ljuvligare då den smält över grönsakerna. Och köttet blev fantastiskt mört.

Till efterrätt hade jag ananaskuber med Brieost som fick smälta över. Herregud, jag blir rädd för mig själv!

Ja, sedan satt jag där och glodde på eländet och kände mig både nöjd, usel, ensam och hungrig. När det var dags att hugga tänderna i köttbiten fick ett avsnitt av ”Criminal Minds” göra mig sällskap. Vem kan motstå en seriemördare till middagen?

Nästa gång jag gör det här ska jag skära köttet i strimlor. Lägga till lite mer grönsaker, typ sparris och kanske lite vanlig gul lök istället för purjo. Småtomater som kan gå med hela och varför inte blomkål? Cornichons och syltlök ska visst också vara gott till Racletteosten. Till efterrätt kan man också smälta choklad i den lilla spaden över ett par färska jordgubbar.

Nästa plug in

Mitt nästa test blir en annan julklapp och det är en minifritös/fonduegryta. Får nog avvakta ett par dagar så jag inte har det för trevligt…

Nu ska jag raka mustaschen och ansa ögonbrynen. Skitroligt att bli äldre och få lite grövre hårväxt i fejset. Som jag har längtat. Ha en underbar kväll!

Kram kram