Herregud vad mycket konstigt man varit med om det sista året. Snart är det ett år sedan världen började stänga ner. Om någon sett mig djupt in i ögonen hösten 2019 och berättat att så här kommer det se ut år 2020 hade jag skrattat högt och imponerats av en otroligt livlig fantasi. Men oj så det blev och lite extra krydda på det…

Covid test på egen hand

Efter lite feber över nyår, snuva, ont i halsen och lite konstig ledvärk tänkte jag att det är bäst att Coronatesta sig. Då min ”ickepatte” (den bortopererade där jag döpt ärret till just ”ickepatten”), var lite röd och varm så ville jag väldigt gärna in till bröstmottagningen för koll. Så ett snabbt coronatest kändes som en mycket god idé.

Sagt och gjort, började kolla hur man går tillväga. Apoteken såklart men där var det inga tider lediga för att hämta ut provtagningspaket och jag hade även fått fixa en bulvan då jag naturligtvis inte kunde hämta ut ett själv. Första lediga tid jag hittade var på en provtagningsplats i hamnen i Helsingborg. Kanon!

Som tur är var jag ute i god tid och hamnen är inte direkt liten. Efter irrfärder bland lastcontainrar i mängder och lagerbyggnader till höger och vänster lyckades jag till slut hitta infarten till den mobila provtagningsenheten.

Från att ha känt mig som en råbarkad snut ur en amerikansk actionrulle bland lastcontainrar och lagerbyggnader kastades jag rakt in i en komedifilm.

Sjuksköterska för en dag

Jag glider fram i den röda faran och en sjuksköterska i full ”coronamundering” (vita rymdkläder, visir och munskydd) kommer fram till min bil. Jag får legitimera mig och hon bockar av mig på någon slags bokningslista. Sedan sticker jag ut min näsa från fönstret (på förarsidan såklart eftersom jag körde själv och anvisningarna var att man skulle komma ensam), och sedan kör hon (såklart en hon mitt lilla fördomsfulla äckel), upp en lång tops i min snok. Klappat och klart!

Nej, nej, så gick det inte till.

En lång kö av bilar framför någon slags lagerbyggnad som någon underbegåvad graffitimålare dekorerat. Sedan gick det omkring en människa i liknande kläder som vägverkets personal använder. Jag fick lägga min legimitation i en plastpåse och sedan försvann vägverket som en avlöning. Bara att köra på framåt i kön och försöka fatta att det händer! I verkligheten!

Sedan kommer nästa person från vägverket i sina gula fina kläder och frågar vad jag heter. (Det visste jag, skönt). Sedan försvann han i en flygande fläng så förmodligen hette jag inte vad jag skulle. Sedan kom det en till med en stor plastpåse och då hette jag rätt och fick tillbaka min legimitation i påsen.

”Vad gör jag nu frågade jag?”

”Åk och ställ dig där och läs anvisningarna i påsen.” Ett finger gömd i tjocka skinnhandskar dirigerade mig rätt. Pekfinger.

Sedan drar det igång

Jaha, sedan sitter jag där i bilen på en provisorisk parkeringsplats halvvägs ut i Sundet och tittar mig förskräckt omkring. Till vänster om mig sitter en kolsvart människa och petar sig koncentrerat i näsan med en lång tops med hjälp av spegeln i solskyddet. Till vänster om mig en likblek människa som hysteriskt spottar ut genom sin halvöppna bildörr.

Ja, jag fattar ju att det här är hardcore. Öppnar med darrande händer min plastpåse innehållande min legimitation, en bruksanvisning på svenska också tack och lov, en lång tops, ett plastlock och någon slags tub som jag begriper att topsen ska in i efter användning. Läser bruksanvisningen och inser att först ska jag använda den långa topsen till att peta mig själv i svalget 5-10 sekunder och sedan ska samma tops upp i min snok och även där husera i x antal sekunder. Behöver jag säga att kräkset bara vibrerade i den övre magmunnen? Sista momentet var att lägga en loska på plastlocket och röra runt med topsen innan den äntligen fick glida ner i tuben. Att få till en spottloska på plastlocket var definitivt inga problem. Till och med nu när jag skriver om det hulkar jag.

Sedan försluta påsen med tuben och topsen och glida ut från parkeringen. Vägverket var på plats och med hjälp av en lång griptång avlägsnades min påse och åkte ner i en stor svart tunna. När jag sakta glider ut från piren möter jag en slingrande kö av nya medborgare som helt plötsligt ska bli professionella provtagare. Alla är ensamma i bilen, askgrå i fejset (förutom de som är kolsvarta), och det känns så jävla surrealistiskt. Nu känns det inte längre som en komedifilm utan mer som Orwells bok 1984 eller en filmsekvens ur ”De överlevande” eller ”Walking dead”.

När jag helt slut glider hemåt känns det som nyss inträffat helt orealistiskt. Från att ha varit ett folk som inte ens har mandat att fördela föräldrapenningen inom familjen, betalar en av världens högsta skatter, har hemlösa pensionärer, till att nu plötsligt blivit betrodda att sköta vår egen provtagning i en pandemi. Fy fan, vad sorgligt…

Står fortfarande inte och applåderar sjukvårdspersonalen på min balkong klockan 20 varje kväll men vilka människor som orkar arbeta under de förutsättningar som ges. All heder och kärlek åt dem alla och skämmes alla politiker som återigen ”inte såg det komma”.

Mitt Covidtest var negativt men jag vet i fan. Tycker min avföring doftar Cheddarost och vitlök trots att jag ätit köttbullar. Nåväl, jag fick en dunderpencillinkur för inflammationen i ”ickepatten” och känner mig lite piggare i skallen.

Nu ska jag leka med tops för att komma över upplevelsen med självtestet. Kanske kommer jag att avsluta med lite discodans.

Kram kram